Hemresa

Idag var sista chansen att få en flygdag till. Prognoserna sa dock överutveckling tidigt och eftersom jag dessutom kände mig lite halvkass med svag feber på monrgonen, så bestämde jag mig för att ta en vilodag idag istället och demontera flygplan, fixa med dokumentation m.m.

Sammanfattningsvis har tiden här varit enormt givande och rolig. Det har sammanlagt blivit 10 flygdagar av 12 möjliga med totalt 40 timmar flygning och nästan 4000 flugna kilometer. Jag har flugit mina första deklarerade 50-mila- och 60-milabanor, tagit min guld-C-höjd på 5300 meter över havet och fått flyga ett av de bästa segelflygplanen som finns på marknaden för tillfället. Jag känner mig väldigt lyckligt lottad över att ha fått den här möjligheten och samtidigt känns det väldigt skönt att snart vara hemma igen. Over and out..

Bästa bilden från mina flygningar här!

Thunderstorms...

Lägger upp lite bilder från dagens flygning. Vi deklarerade 500 km och kom iväg på banan med bra fart, men efter ca 200 km var vi tvungna att avbryta p.g.a. att det hade börjat utvecklas oväder och åska i området. På vägen tillbaka till flygfältet passade jag på att fotografera en hel del som ni kan se nedan.

Imorgon är våran sista chans att få flyga här. Vädret ser dock inte så lovande ut men det kan ju ändra sig tills imorgon :)

Idag tankade jag JS1:an full med vatten innan start för att få bättre glidprestanda, 185 liter vatten tar den. 

Cumulus congestus

Cumulonimbus

JS1 Revelation

Idag deklarerade vi 750 km. Väderprognoserna var tyvärr helt uppåt väggarna fel så det blev endast friflygning och ungefär 300 flugna kilometer innan jag bestämde mig för att landa vid 14:30 och ta en halv vilodag istället. Det har ju trots allt blivit åtta dagar med 4-6 timmars flygning varje dag.

Eftersom dagens flygning inte var särskilt spännande lägger jag upp lite bilder på flygplanet jag flyger här nere istället, JS1 Revelation.

En av gårdagens bästa termikblåsor.

Avslutar med en bild från gårdagens finalglid, 30 km kvar hem, 18:00.

600 km tur & retur

Dagens flygning var riktigt varierande och utmanande. Vi deklarerade 600 km tur & retur åt nordväst då vädret såg ut att kunna bli riktigt bra åt det hållet med en viss chans att få en konvergenslinje att åka efter större delen av banan. Flygningen började dock lite kämpigt med knepig blåtermik som var svår att centrera på ett vettigt sätt. Ca 150 km ut fick jag dock kontakt med molngatan som låg i nordväst och därefter gick det som tåget upp till brytpunkten som låg 30 mil bort från fältet där vi startade, bara några mil ifrån gränsen till Botswana. När jag vände där uppe var klockan strax innan fyra och jag hade halva banan kvar att flyga. De första 150 kilometerna kunde jag åka under samma molngata som på vägen upp, riktigt kul flygning som filmklippet nedan bevisar, och som högst kom jag till 5500 meter över havet, i termik!! Så nu har jag min guld-C-höjdvinst, med 1000 meters marginal :) De sista 150 km på banan blev en spännande historia. Molngatan tog slut och kvar fanns endast resterna av den knepiga blåtermiken som jag bråkat så med på vägen upp några timmar tidigare. Jag började finalglida från nästan 5000 m.ö.h. men behövde ändå några hundra meter till för att nå hemmafältet med någorlunda marginal. Efter två-tre stopp i några av de få svaga stig som fanns kvar lyckades jag ta mig hem. Kändes sjukt gött att landa på hemmafältet efter att ha varit så många mil hemifrån! Egentligen ville jag inte riskera en utelandning långt bort idag eftersom morgondagens och måndagens väder ser mycket lovande ut. Vi hoppas att prognoserna stämmer, i så fall blir det försök på 750 km imorgon igen.

På barogramet syns det tydligt när jag fick kontakt med det bra vädret. Även det långa finalglidet syns väl.

Film från gårdagens flygning

Prognoserna inför gårdagens flygning såg lovande ut, så vi deklarerade en 650 km lång bana åt nordväst. Vädret blev dock inte alls som vi hade tänkt oss och det blev en dag med nästan bara torrtermik. En gång kurvade jag under ett cumulus.. Det blev tillslut ca 300 km fluget för min del och nästan 5 timmar i luften. Igår tog jag även med mig den GoPro-kamera som jag fått låna av min snälla flickvän. Jag lägger upp ett klipp här på bloggen från en av de få bra termikblåsorna från gårdagens flygning :) Kvaliteten är inget vidare eftersom vi inte kan ladda upp så stora filer härifrån...

Försök på 750 km

Det blev ett försök på 750 km idag. Vissa av prognoserna varnade för tidig överutveckling medan andra var riktigt optimistiska. Vi valde att tro på de optimistiska prognoserna och Dick la en 750 km-uppgift åt oss. Jag startade på banan 11:45 och hoppades att jag skulle hinna runt tillräckligt snabbt för att hinna landa innan solnedgången kl 19:17. Redan efter 200 km fick jag dock avbryta p.g.a. åskväder som drog in från nordväst, och då var klockan inte ens 14. Vägen tillbaka norrut blev ett kryssande mellan regn- och åskbyar. Men eftersom jag avbrutit banan i tid kändes det aldrig farligt, istället blev det en riktigt häftig flygning med mycket fotografering som ni kan se nedan, fina bilder men som ändå inte riktigt gör verkligheten rättvisa.

Fick just höra att vi har två utelandningar ca 60 km ut. Hade normalt sett inte varit så farligt att hämta, problemet är bara att just de båda flygplanen har samma flygplansvagn... Kommer bli en lång natt för teamet som hämtar då de måste hämta en i taget... Skönt att vara på hemmafältet, då får man gå till poolen istället :)

Morgonens briefing med Dick Bradley i bild. Briefingen börjar alltid med en genomgång av gårdagens flygningar.

Dagens temperatur-prognos visade mellan 36-38 grader i vårt flygområde.

Fina moln vid 13-tiden.

Överutveckling och åska redan vid 14:00.

Ovädret sett från andra sidan. Vid den här tiden var fortfarande några flygplan på fel sida.. Två av fyra lyckades ta sig hem.

Himlen strax efter landning.

Flygfältshunden Archie i förgrunden och teamet som hämtar utelandarna i bakgrunden.

Två dagar med torrtermik

Nu har det varit två dagar med torrtermik här. Igår flög vi 25 mil i ganska knepig termik och jag tog mig runt i 95 km/h efter att ha kört ner mig ganska lågt på andra benet och blivit tvungen att stanna i sämre termik. Idag blev det ytterligare en 25-mila deklarerat och den här gången gick det snabbare, 116 km/h. Efter det att jag slutfört banan hade jag sikte på dagens första cumulusmoln som bildats när temperaturen närmade sig 35 vid fyratiden och jag tog hissen under dem upp till 13000 fot! Total flugen distans för dagen blev ca 40 mil. Inga långa distanser eller höga hastigheter, men bra träning!

Nu har jag och Kristian precis varit och käkat på en thai-restaurang inne i stan tillsammans med en norrman och en österrikare som kom hit igår, trevliga killar. Förrätt, huvudrätt och två öl för 75 kr är inte illa. Det blir nog fler kvällsmål där :)

Här kurvar jag ihop med en ASH26 

 Utsikt

Lite mera utsikt

Flygfältet här i Bloemfontein.

 

Ett av de få molnen som bildades sent på dagen idag.

13100 ft (4200 m) som högst idag.

503 km, 129 km/h

Tidig morgon. Tanka JS1:an full med vatten. Vi visste att vädret skulle bli en aning bättre än igår, och så sa även prognoserna på briefingen kl 10:00. Medelstarka stig (2,5-4,0 m/s) och ca 2000 meter molnbas från flygfältets höjd räknat. Dick Bradley föreslog en bana på 503 km så att vi skulle hinna hem innan termiken skulle avta, vilket prognoserna förutspådde skulle bli redan kl 17:00. Bara att ge sig iväg. Jag tycker jag hade bra fart på hela banan utom på första halvan av det andra benet där jag kom under min komforthöjd och tvingades stanna i en del sämre stig. Imorgon ska jag försöka öka farten en aning på gliden. Lite svårt att vänja sig vid de höga hastigheter man verkligen kan hålla med ett flygplan som JS1:an. Kul flygning är det i alla fall och jag var som högst uppe på 3900 meter under dagen!

Molnbasen varierade mellan 9000-12000ft.

Hålet i marken är den 500 meter djupa diamantgruvan i Koffiefontein. Ska försöka få någon bättre bild på den under de kommande dagarna,

JS1

Idag fick jag flyga JS1:an för första gången. Riktigt fin maskin och jag ser fram emot att få flyga den med vatten de kommande dagarna och se hur den beter sig då. Morgonens prognoser var mycket motsägelsefulla och vägde över åt det negativa hållet, så därför blev det en bana på endast 210 km. Vädret blev dock än en gång bättre än lovat med medelstig på mellan 2-3m/s och ca 3000 meter molnbas (1500 meter över mark). Banan flög jag runt ganska försiktigt i 115 km/h och den totala OLC-distansen för dagen blev tillslut 380 km.  Det var ett rent nöje att få sätta sig i en kvick racing-kärra som JS1:an efter gårdagens flygning i den långvingade och trögflugna ASH25:an. Jag ser fram emot fler dagar som denna!

Jag och Kristian i varsin JS1. Jag flyger den bakre (Sierra).

5,6 m/s i medelstig!

Första flygdagen

Andra dagen här i Bloemfontein och vi får höra på briefing 10:00 att det inte kommer att bli en speciellt bra dag (med sydafrikanska mått mätt). Ny briefing 13:00 och start direkt därefter. Jag fick flyga med Dick Bradley som är chefen här på Soaring Safaris i hans ASH25. Första gången för mig i en så långvingad maskin men jag vande mig ganska snabbt och trivdes riktigt bra när vi ett par gånger centrerade stig omkring 3 m/s. Vi kom som högst upp till 9300ft (2800 m) över havet, vilket motsvarar ca 1500 meter över marken här då hela området omkring Bloemfontein liggger på en platå ca 1400 m.ö.h. Trots det är det konstigt nog väldigt platt vilket kan ses på bilderna nedan. Efter ca 2 h i luften blev vi tvungna att landa innan det största åskoväder jag någonsin sett drog in över flygfältet (se bilderna). Nu sitter vi i hangaren och lyssnar på regnet som smattrar mot hangartaket. Stormlinorna är ordentligt säkrade på mitt tält och jag hoppas att det klarar av stormbyar... Senare ikväll blir det Sydafrikansk barbeque, så vi får hoppas att regnet slutat tills dess. För varje dag som går nu framöver ser vädret ut att förbättras, och vi hoppas på riktigt pang-väder i mitten nästa vecka. Då kommer jag att flyga JS-1:an, vilket jag ser mycket fram emot!

5 flygplan på grid idag. 

Oväder drar in över Bloemfontein stad. 

Jag och Dick Bradley strax efter landning. 

10 min innan ovädret slog till. Flygplanen säkrade i hangarer och under kapell.